lördag 3 oktober 2009

Girls


Man kan tycka vad man vill om Andres Lokko. Men man kan inte förneka att han förmodligen är den svensk som har bäst koll på ny popmusik. Han är väldigt snabb med att peka ut de nya trenderna och banden. Han hinner före hypen och det ska han ha respekt för. Andres Lokko är lite av ett svenskt enmans-Pitchfork. I onsdags dök hans senaste hyllning upp på Svenska Dagbladets hemsida (jag håller mig uppdaterad med de svenska dagstidningarna, och särskilt kultursidorna som ligger mig väldigt varmt om hjärtat). Som brukligt i fallet Lokko handlade det om ett band som jag aldrig hade hört talas om tidigare. Men när Lokko delar ut högsta betyg måste man lyssna. Och jag kan inte förneka att jag gillar det jag hör. Gruppen Girls har med albumet Album gjort ett lika pretentiöst som opretentiöst mästerverk som landar någonstans där ingen riktigt har varit förut.

En av de tydligaste musikaliska trenderna det här året har varit brusig lo-fi med skramligt burkig produktion och mycket distorsion. Där har också Girls sin utgångspunkt. Deras musik är den raka motsatsen till Coldplays. Ur skevheten kommer äktheten och de sanna känslorna. Men lika lite som bandmedlemmarna är några tjejer är Album ett utpräglat lo-fialbum. Referenserna är många. Flera kritiker har jämfört deras sound med Elvis Costello och Beach Boys, och det är rätt träffande. Sen samlar du ihop all annan bra pop- och rockmusik som spelades in under 60- och 70-talet och förstör hela skiten med en gräsklippare, bara för att bygga upp den igen. Ur sina simplaste beståndsdelar. Musiker som verkligen älskar popmusik brukar kunna göra musik direkt från hjärtat. Har de dessutom så mycket ångest, jobbiga känslor och frustration som Girls blir det helt enkelt jävligt bra.

Sätt dig ner och lyssna på Hellhole Ratrace, Laura och Lust For Life. Lyssna på texterna och låt dig förföras. Dröm dig bort till Kalifornien. Eller Drömmen om Kalifornien. För du vet att om du åker dit kommer du inse att allt är likadant där, bara varmare. Girls handlar om drömmar och om att musik kan bota allt. Det kanske inte är sant, men det är en illusion som vi måste tro på. ”And I don’t want to cry my whole life through, I want to do some laughing too. So come on, come on, come on, come on, laugh with me”. Album kan läggas till i listan över skivor som kommer rädda din höst.

1 kommentar:

Anonym sa...

Girls=ja!

men jag blev faktiskt ännu gladare när Lokko "gav mig" Washed Out och Lorrie Moore!

/Naomi