fredag 13 mars 2009

J.J. Cale gör sin grej


J.J. Cale är en udda musiker. Han ses av sina beundrare som världens bästa gitarrist, men det är inte många som vet vem han är. Han väljer hellre att bo i husvagn än i en lyxvilla. Många har gjort covers av hans låtar, men själv har han aldrig fått något större genomslag. Eric Claptons Cocaine är den mest kända Calecovern. Det fantastiska debutalbumet Naturally kom först när J.J. Cale hade passerat 30 år och för några månader sen fyllde han 70. J.J. har alltid tagit det lugnt, vilket också hörs i hans musik. Det är slappt, skönt och väldigt groovy. Han har alltid varit, och förblir, en kultmusiker med en skara trogna och hängivna fans.

Jag lärde känna J.J. Cale just genom andra artisters covers på hans låtar. Det tog inte många minuter med Greatest Hits-skivan innan jag var fast. Han är en av de bästa gitarrister som jag någonsin har hört. Egentligen är det bara Jimi Hendrix som jag tycker är bättre. I samma veva som jag upptäckte J.J. Cale visade SVT den fantastiska dokumentären To Tulsa And Back: On Tour With J.J. Cale och min kärlek för honom blev bara starkare. Trots att de flesta av J.J. Cales många album låter likadant har jag lyssnat på merparten av det han har spelat in. Naturally-LPn, som har ett av världens snyggaste skivomslag, hänger inramad på väggen. Jag respekterar J.J. Cale väldigt mycket. Han gör sin egen grej och jag tror aldrig han kommer sälja sig. Nyligen kom det ett nytt album med J.J. Cale. Det har den passande titeln Roll On, och som titeln antyder rullar J.J. på som han alltid har gjort.

Redan vid första riffet känner jag mig hemma. En del saker förändras aldrig och att J.J. Cale skulle förändras vid 70 års ålder känns väldigt osannolikt. Han är snarare mer laid back än någonsin. Det känns väldigt tryggt. Jag vill inte att J.J. ska förändras. Han är redan perfekt som han är. J.J. Cale hittade en formel som funkade för 40 år sedan och har kört på den sedan dess. Han låter fortfarande grymt. Det finns kanske inte några låtar på Roll On som kan mäta sig med hans klassiska mästerverk, men det är inte heller något av hans sämre album. Han sjunger lika slappt och skönt som vanligt, och det finns ingen som tar honom på gitarr. Ingen av låtarna utmärker sig något särskilt. Som vanligt när det gäller J.J. låter allt ungefär likadant. Helheten är otroligt slapp och härlig. J.J. Cale är väldigt älskvärd. Han ger ett sympatisk och trevligt intryck och säkrar sin position som en av the good guys. Jag älskar gubben och kommer alltid njuta av hans musik.

Lyssna på Roll On på Spotify!



DN, SvD

1 kommentar:

lasse313 sa...

Hvor er' det bare en vidunderlig og skøn artikel du der har skrevet min pige - jeg selv har også været fan af Cale siden -74, da jeg første gang hørte Troubadur - var solgt da....-er siden blevet mail-buddy med hans pianist Rocky Frisco( er forresten selv guitarist gennem små 35 år nu) og nyder bare Cale hver eneste gang han kommer med noget "nyt"...-syntes ligesom dig, at han absolut er en' af de yperste og sensitive guitarister gennem historien( spørg Neil Young - han siger ligesom os to - at Cale sammen med Henrix...-selvf. bare er', en af de bedste;-) smuk og nydelsesfuld ARTIKEL...-LOVE IT BABE:-) kRAM lASSE