Finpop minns Joe Strummer

För sex år sedan dog Joe Strummer i en hjärtattack efter att ha tagit en promenad med sina hundar. Han hade inte varit särskilt omtalad de senaste tjugo åren men nu ville alla minnas och hylla honom. Hans död var stora nyheter och London Calling hade aldrig spelats mer frekvent. Jag var 15 år gammal och en ganska nybliven Clash-fanatiker. Att Joe Strummer dog var en stor händelse i mitt liv som fick mig att lyssna mer på The Clash.

Att Joe Strummer skulle dö, bara 50 år gammal, är förstås sorgligt och orättvist (på den nivå som döden kan vara orättvis) men få rockstjärnor har dött på ett mer passande sätt. Joe Strummer hade sedan Clash-perioden spenderat större delen av sitt liv i ”vildmarken” och tagit mer än sin beskärda del av knark och galenskap. Ändå dog han en väldigt vanlig och odramatisk död, som inte var det minsta drogrelaterad, vilket gjorde att hans redan höga credd-aktie steg ytterligare. Att han dessutom spelat in flera bra skivor och visat att han fortfarande höll måttet några år innan sin död gjorde det hela ännu bättre. En månad innan han dog hade han återförenats med Mick Jones – gitarristen i The Clash – efter 20 år av konflikter. De lirade Bankrobber och White Riot tillsammans på en stödkonsert för strejkande brandmän. Joe Strummer var redan en rockikon men när han dog blev han något mycket större. Han blev en rockhjälte av stora proportioner som av en hel värld av rocknördar ses som en idealist och rebell med hjärtat på det rätta stället. Fastän han var ett ständigt påtänt svin med naiva och smått galna åsikter är han min stora rockhjälte och det finns få människor som jag dyrkar på samma sätt. Länge leve Joe Strummer!

Den 22e december har jag de senaste åren haft min egen ”Joe Strummer Memorial Day” då jag lyssnar på The Clash- och Strummer-låtar hela dagen. Jag tröttnar aldrig på The Clash - min last.fm-profil visar på snart 8000 spelade Clash-låtar efter drygt två år - och jag återkommer ständigt till deras skivor. Det finns inget rockband som kan ta The Clash och den enda musiker som kan mäta sig med Joe Strummer är Bob Dylan. Om du också vill minnas Joe Strummer har jag valt ut fem låtar som jag tycker visar på hans geni. Klicka på låttitlarna för att höra låtarna!

1. (White Man) In Hammersmith Palais
2. Revolution Rock
3. Groovy Times
4. Corner Soul
5. Midnight to Stevens

Läs också min recension av den nya Clash-boken och min nybörjarguide till det fantastiska Clash-albumet "Sandinista!".