Ett år efter London Calling släppte The Clash sitt fjärde album. Sandinista! var inte riktigt den skiva som någon hade väntat sig att The Clash skulle följa upp sitt kritikerrosade mästerverk med. Det var en trippel-LP – till priset av en enkel-LP efter påtryckningar från bandet som inte ville ge ut skivor som ingen hade råd att köpa – och de blandade alla tänkbara musikstilar på ett otänkbart sätt. Sandinista! innehåller rap, rockabilly, dub, reggae, calypso, typisk Clash-rock och mycket mer. Det är utan tvekan det svåraste Clash-albumet att lyssna in sig på. Albumet innehåller hela 36 låtar och hade bandet sållat mer bland materialet hade de kunnat åstadkomma en av de bästa och mest tighta rockskivorna någonsin, men det var uppenbart aldrig tanken med projektet. På Sandinista! har The Clash följt alla sina infall och inspirerades mer än någonsin tidigare av främmande rytmer och stilar. Det är en väldigt charmig skiva som har en självklar plats bland mina favoritalbum, men det tar förhållandevis lång tid att ”lära sig” att uppskatta hela albumet. Det tog flera år av Clash-lyssnande innan jag helt och hållet kunde uppskatta Sandinista!. En del låtar på Sandinista! kändes inte särskilt märkvärdiga första gången jag hörde dem men en tid senare hade de växt till små mästerverk. Det bästa sättet att börja lyssna på albumet är att välja ut de bästa låtarna och lyssna in sig på dem. När man vill har tagit in de låtarna kan man gå vidare med resten av albumet, som bl.a. innehåller dubversioner av de bästa låtarna och andra spår som kan vara svåra att ta till sig första gången man hör dem. För att göra lyssningen lättare för er som ännu inte har hört Sandinista! har jag valt ut de tio bästa låtarna från albumet. Det kan ta tid innan man börjar uppskatta Sandinista! men jag anser att man inte är ett ”riktigt” Clash-fan förrän man har förstått storheten med albumet. Ordningen på listan är den ordning låtarna ligger på skivan.
1. The Magnificent Seven
"Vacuum Cleaner Sucks Up Budgie!" The Clash gjorde old school hip hop väldigt tidigt och lyckades bättre än alla andra. Låten blev en undergroundhit bland hippa kids i New York och texten är alldeles fantastisk.
2. Something About England
En lugnare Clash-låt om rasism och Englands historia. Den är bitter och fruktansvärt vacker och man rycks verkligen med av sången.
3. Rebel Waltz
En ganska mystisk och annorlunda Clash-låt som nästan är lite sövande. Jag gillar att lyssna på den när jag ska sova. Man sveps iväg av den fina melodin och de vackra orden, ” I slept and I dreamed of a time long ago. I saw an army of rebels, dancing on air.”
4.Somebody Got Murdered
Det är svårt att ranka Clash-låtar – nästan allt de spelade in håller extremt hög klass och det finns inte en enda låt jag inte älskar – men Somebody Got Murdered får ändå ses som en av mina favoriter. En fulländad låt med uppgiven text och sång.
5. Corner Soul
Det här är en till lugn Clash-låt som jag tycker är oändligt vacker och fin. Joe Strummer sjunger sjukt bra på den här inspelningen.
6. If Music Could Talk
I någon intervju med Strummer kallade han den här låten för sin Clash-favorit för att ”de vågade”. Jag förstår honom och det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Han var en av de största.
7. Police on My Back
En av de få låtarna på Sandinista! som kan kategoriseras som typisk Clash-rock. Den är larmig och hur bra som helst.
8. The Call Up
En väldigt bra låt där The Clash tar ställning mot krig i allmänhet och ”The Draft” i synnerhet. Jag älskar verkligen texten till den här låten, “Who knows the reasons why you have grown up? Who knows the plans or why they were drawn up?”.
9. Washington Bullets
The Clash släppte aldrig sina politiska ideal och många låtar på Sandinista! är laddade med politiska budskap. Albumets titel syftar på sandinisterna, en rebellrörelse i Nicaragua, som 1979 störtade Somoza-diktaturen i Nicaragua. Washington Bullets är en kort genomgång av Latinamerikas historia från Kubarevolutionen och framåt. Utöver historielektionen är det också en lysande låt.
10. Charlie Don't Surf
En politisk och lugn Clash-låt som sätter sig på hjärnan direkt. Låttiteln är tagen från Apocalypse Now.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar