tisdag 28 oktober 2008
Sarah Silverman har grym musiksmak
Sarah Silverman är inte bara rolig och cool, utan har också väldigt bra musiksmak. Det är kanske inte helt oväntat; en sådan häftig människa kan ju givetvis inte sitta hemma och lyssna på vilken skit som helst. Sarah Silverman har länge varit kompis med Jenny Lewis, och brukar nämna Lewis som en av sina favoriter, och hon presenterar den bästa Jenny Lewis-videon Rise Up With Fists på ett kul sätt. När Jenny Lewis spelade på Apollo Theater i New York tidigare i höstas var Sarah Silverman ”förband”, och det lär ha varit en fantastisk kväll.
I det senaste numret av MOJO – som också innehåller en stor(!) artikel om The Clash och mycket annat läsvärt – berättar Sarah Silverman om sin musiksmak. De band hon lyssnar mest på för tillfället är Jenny Lewis, She & Him och Fiona Apple. Hon kallar deras musik för ”music you can rock back and forth to, rolled up in a ball in a corner”, och jag tror att vi alla kan hålla med. Skulle hon tvingas att välja ett all-time favoritalbum skulle hon välja Elvis Costellos klassiska album Girls, Girls, Girls, därför att han skriver så vackra och poetiska texter och har en sådan fin röst. Hon fortsätter med att droppa namn som Bruce Springsteen och Joni Mitchell, och att hon är jävligt cool även när det gäller musik råder det ingen tvekan om. I det senaste avsnittet av The Sarah Silverman Program spelas låten Sentimental Heart av She & Him i en väldigt rolig scen. Det är inte ofta i det programmet som det spelas annan musik än de sånger som karaktärerna sjunger själva, och She & Him har aldrig fått bättre reklam.
För ett år sedan började Comedy Central visa den andra säsongen av Sarah Silvermans roliga program The Sarah Silverman Program. När manusstrejken drog igång förra hösten hann inte hela säsongen spelas in och den här hösten har resten av den andra säsongen börjat visas. För nedladdare är säsongen känd som säsong tre men i själva verket är det alltså fortsättningen på säsong två som visas nu. Jag gillar The Sarah Silverman Program skarpt. Det är roligt och väldigt bisarrt, men ibland blir det tyvärr väldigt ojämnt. Av någon anledning har serien, under den andra säsongen, gått mer och mer mot stonerhumor och det är förstås ett lågvattenmärke. I den första säsongen var man nästan helt befriad från bongs och haschhosta, men i de nya avsnitten verkar det vara ett standardinslag i serien. Ungefär som om de tror att inte någon skulle titta om de inte inkluderar den typen av idiotisk humor. Men för det mesta är serien lysande och de 20 minuter som jag spenderar i sällskap med Sarah och de andra varje vecka är 20 grymma minuter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar