Inte vilken dag som helst

Ju mer jag lyssnar på Beatles A day in the life desto mer fascinerad blir jag. Jag tycker det är en otroligt fascinerande låt, med helt sjukt upplägg och häftig uppbyggnad. Det finns också en hel del galna grejer att läsa om låten. Samma dag som Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band släpptes gick BBC ut med att de bannlyste låten och inte tänkte spela den med motiveringen att "We have listened to this song over and over again. And we have decided that it appears to go just a little too far, and could encourage a permissive attitude to drug-taking". Jag måste nog hålla med här, det känns som att antingen måste man ha världens vildaste fantasi och en riktigt kreativ hjärna eller ha tagit åtskilliga doser LSD för att kunna göra en sådan här låt. Förmodligen hade Lennon och McCartney en kombination av dessa kvaliteter. Det är inte texten som känns knarkad (trots en del ganska uppenbara knarksyftningar) utan det är själva upplägget på låten som gör att den känns annorlunda och konstig .

Det här är nog den låt som jag har hittat mest sinnessjuka fakta om. Tydligen är det en orkester på 41 man som spelar på låten. De blev tillsagda att komma till inspelningen uppklädda och när de kom dit fick de reda på att de skulle ha på sig lösnäsor, partyhattar m.m. Dessutom var en stor del av tidens kändiselit inbjuden till inspelningen. Det måste ha varit en väldigt speciell tillställning.

För den som är intresserad finns det mycket att läsa om låten, det är bara att googla och ni kommer hitta hur mycket kul som helst. Det finns intressant läsning om såväl text och upplägg som galna grejer som hände kring inspelningen. Själv är jag fascinerad av slutet som sägs innehålla något skumt budskap om det spelas baklänges, kolla in filmklippet nedan. Jag kan inte riktigt tyda vad som sägs eller sjungs, vad tror ni?



Jag tror aldrig att jag kommer tröttna på den här låten, det verkar finnas nya saker att hitta och inspireras av hela tiden.