tisdag 11 november 2008

Tender Mercies är den ultimata countryupplevelsen


Ödslighet och sömnig tristess. Dammig misär och cowboyhattar. Inte ens musiken är särskilt spännande, men jag har ändå alltid älskat den amerikanska landsbygden och countrykulturen. Det finns ganska få filmer som på ett vettigt och trovärdigt sätt skildrar countryfolket och om du, liksom jag, har längtat efter en sådan film har jag letat i arkiven och hittat filmen Tender Mercies från 1983. Det är en film som uppfyller alla countrydrömmar och har en suverän Robert Duvall i huvudrollen.

Någonstans i Texas bor den unga kvinnan Rosa Lee tillsammans med sin tioåriga son Sonny. Hon gifte sig när hon var 16 år gammal och hennes man dog i Vietnam bara 20 år gammal. Hon driver ett fallfärdigt motel och en dag kommer den gamle countrysångaren Mac Sledge dit. Han har inte sjungit något på många år och är totalt nedsupen och utfattig. För husrum och mat och två dollar i timmen börjar han jobba på Rosa Lees motel. Han slutar supa och snart har han gift sig med Rosa Lee. Macs exfru är en känd countrysångerska och han har en 18-årig dotter som han har behandlat illa och inte träffat på många år. Självklart kommer de alla att träffas innan filmen är slut och Mac Sledge börjar, med Rosa Lees uppmuntran, att sjunga igen.

Tender Mercies är en väldigt fin film. Den är lika lågmäld och sömnigt långsam som countrylivet verkar vara, och allt rör sig framåt i ett långsamt tempo. Det är en finstämd och melankolisk berättelse, med starka karaktärer. Robert Duvall är fantastisk i huvudrollen och han vann också en välförtjänt Oscar för sin prestation. Mac Sledge är en intressant karaktär. Han är ett svin som sonar sina brott och blir en bättre man. ”I don't trust happiness. I never did, I never will”, säger han och trots att han verkar vara förföljd av olycka verkar det ändå som att han är tillfreds med sig själv framåt slutet av filmen. Som sig bör innehåller filmen flera sköna countrylåtar och när Duvall sjunger själv är det väldigt imponerande.

Den hårdaste killen i filmen är inte Mac Sledge utan lillgrabben Sonny som med sin sköna texasdialekt och galna 80-talspage skulle kunna besegra vilken motståndare som helst. Nästan lika cool är Rosa Lee som är den häftigaste housewife jag någonsin har sett i en film. Tender Mercies spöar skiten ur vilket High Chaparall-besök som helst och utan att själv åka runt på den amerikanska landsbygden är det förmodligen den mest autentiska countryupplevelsen man kan få.

Inga kommentarer: