tisdag 24 februari 2009

Paul Rudd är min role model


Jag är nog lite förälskad i Paul Rudd. Åtminstone respekterar jag honom mycket, och han är helt klart en av mina role models. Vid första anblicken kan han se lite menlös ut, men vänta bara tills du ser honom skådespela. Han är visserligen ingen Sean Penn men alla som har sett The 40 Year Old Virgin och Knocked Up vet att Paul Rudd klarar av att göra ganska svåra roller i lättsamma sammanhang. Han är perfekt i rollen som män som passerat 30 och känner sig missnöjda och tomma. ”I wish I liked anything as much as my kids like bubbles. Totally sad. Their smiling faces just point out your inability to enjoy anything”*. Han lyckas göra stor humor av ganska tragiska människor, och hans roller känns alltid väldigt sympatiska och älskvärda, trots all cynism. Nu är han tillbaka med en ny komedi. Den heter – som du kanske redan anar – Role Models och är en mysig och välkomponerad Hollywoodkomedi.

Paul Rudd och Seann William ”Stifler” Scott spelar två kompisar som jobbar tillsammans. Rudd är en rätt bitter kille som har problem med sin flickvän medan Scott spelar en kåt och vild kille, inte helt olik Stiffmeister. Deras jobb är rätt udda: de åker runt på skolor och föreläser om faran med droger samtidigt som de gör reklam för en energidryck iklädda maskotdräkter. En dålig dag leder till att de två tvingas välja mellan en kortare period i fängelse eller att bli stödpersoner för varsitt problembarn. De väljer självklart de senare alternativet, men inser snart att fängelsestraffet kanske hade varit ett föredra. Rudd paras ihop med en verklighetsfrånvänd nörd spelad av ingen mindre än Christopher Mintz-Plasse som efter sin roll som McLovin i Superbad har en speciell plats i mitt hjärta. Han är totalt insnöad i ett lajvrollspel och har problem med det mesta. Scott blir istället stödperson åt ett mer klassiskt problembarn, en liten svart kille som är galet vild och väldigt ful i munnen. Det är alltså upplagt för skön humor och ett förutsägbart, men ganska trivsamt, slut.

Paul Rudd för glänsa ordentligt, och kemin mellan honom och ”McLovin” är perfekt. Jag har stött på många lajvare under mitt liv som nörd, och här är den extremt töntiga livsstilen skildrad på ett kärleksfullt, men ändå roligt, sätt. Stifler och hans unge vän står för den grövre och mer fysiska humorn i filmen och det gör de riktigt bra. Bobb'e J. Thompson som spelar den svarta grabben är ett fynd. Han droppar ständigt sköna one-liners och har extremt mycket energi som smittar av sig på tittaren. Om du gillar filmer av den här typen kommer du garanterat känna igen många av birollerna. Bland annat dyker Elizabeth Banks upp i en ganska stor roll. Role Models är inte ett komiskt mästerverk. Den gör sitt jobb, men inte mycket mer. Paul Rudd är den stora behållningen, och om du brukar gilla de filmer han är med i kommer du förmodligen gilla den här också. Role Models stannar inte i minnet särskilt länge, men medan man ser den har man onekligen väldigt kul.

Role Models är inte en film som vill förmedla ett tungt och viktigt budskap. Det är en ganska enkel komedi med skön feel good-känsla. Men jag tycker att det är väldigt kul, bra och beundransvärt att de uppmärksammar att det finns olika typer av barn och ungdomar som har helt olika problem. De väljer inte den enkla vägen att göra problembarnen till husvagnsboende värstingar med missbrukande föräldrar, utan tillåter barnen att vara ganska komplicerade och unika.

Role Models är en hyfsat sevärd komedi. Den går att se tillsammans med familjen, och ändå ha kul åt. Jag tycker faktiskt att den kunde ha varit lite grövre och tagit ut svängarna mer, men man kan inte få allt. Det är kul att se Paul Rudd göra den bärande rollen i en Hollywoodkomedi med förhållandevis stor budget. Jag hoppas han får göra fler stora roller, för det förtjänar han verkligen.

Jag är beroende av filmer av den här typen, och som tur är lever vi i en tid då det produceras ganska många sevärda Hollywoodkomedier. Judd Apatow är lite av en gud för mig, och även om jag är väldigt intresserad av alla slags filmer är det ofta hans kommande filmer som jag är mest sugen på. Jag vet inte hur det kommer sig att ganska enkla komedier från Hollywood som egentligen inte har något viktigt att säga har fått en sådan stor betydelse för mig. Kanske för att jag gillar att skratta. Trailern för Apatows kommande film Smart People släpptes nyligen, och jag tycker att det ser väldigt bra ut. Där spelar Adam Sandlar mot Seth Rogen och om Apatow lyckas få ut det bästa ur dem, vilket jag inte tvivlar på, kommer det nog bli en fantastisk film. Trailern för Seth Rogens kommande film Observe and Report talar också för en väldigt rolig komedi. Två intressanta Hollywoodkomedier att se fram emot, alltså!

Vill du se mer med Paul Rudd kan jag också rekommendera den nya Adult Swim-serien Delocated. Det är en fiktiv dokusåpa om en familj som är med i ett vittnesskyddsprogram och flyttar till New York. För att de inte ska bli igenkända har de skidmasker på sig hela tiden. Det är otroligt bisarrt, och ganska kul. I det första avsnittet dyker Paul Rudd upp som sig själv, men han försvinner ganska snabbt från serien, på ett väldigt bisarrt och absurt sätt.

Om en månad kommer filmen I Love You, Man, där Paul Rudd gör huvudrollen, gå upp på bio i USA. Där spelar han mot Jason Segel, som vi känner (och älskar) sen tidigare. Att döma av trailern kommer det bli ännu en hyfsat rolig film, och ännu en triumf för Paul Rudd.



*Från Knocked Up där Paul Rudd gör sin hittills bästa roll.

Inga kommentarer: