tisdag 17 februari 2009

Sjunk – Junot Díaz


Oscar Waos korta förunderliga liv var fantastiskt bra. Kan någon bok kännas bra och intressant efter den omtumlande läsupplevelsen? Några dagar efter att Oscar hade lämnat mig kände jag mig sugen på mer. Författaren Junot Díaz enda tidigare bok, novellsamlingen Drown från 1996, finns utgiven på svenska, och det var förstås det enda jag kunde tänka mig att läsa. På svenska heter den Sjunk, och jag hittade den på mitt stadsbibliotek. Även om Sjunk inte är lika fantastisk som Oscar Waos korta förunderliga liv är det en av de starkaste novellsamlingar som jag har haft nöjet att läsa.

Sjunk är inte en särskilt lång bok. Den klockar in på blygsamma 170 sidor och består av tio noveller. Som novellsamling är den intressant. De flesta av karaktärerna återkommer i flera noveller och helheten känns nästan som en roman. Oscar Waos korta förunderliga liv var inte på något sätt en lättsam bok, men Sjunk är flera gånger mörkare. De här novellerna är våldsamma, otäcka och snuskiga men skildrar på samma lysande sätt livet för invandrarungdomar i USA.

Berättaren i Oscar Waos korta förunderliga liv heter Yunior och är till skillnad från Oscar Wao en ganska självsäker och cool dominikansk kille som inte har några som helst problem med tjejer. Den mest framträdande karaktären i Sjunk, och berättaren i många av novellerna, heter också Yunior. Jag vill gärna tänka att det är samma kille, och det är inte svårt att föreställa sig att Yunior är en självbiografisk figur. I de olika novellerna får vi följa Yunior när han bor i det fattiga Dominikanska republiken och leker våldsamma lekar, men också när han och familjen har tagit sig till USA och bor i ett ghetto. Vi får följa med Yunior när han åker på släktkalas och han lär läsaren ”Hur man gör när man ska träffa en tjej (mörk, svart, vit eller halvblod)”. Det är intressant och träffsäkert, och man får en bild av hur det är för immigranter som kommer till USA och hankar sig fram på lågbetalda jobb. Vi får också stifta bekantskap med knarklangare, en ung kille som jobbar med att montera biljardbord och några andra. En av de mest intressanta karaktärerna är en liten dominikansk kille som har fått ansiktet uppätet av en gris. Han tvingas bära mask och drömmer om att bli en wrestler. Snart ska han åka till USA för att få sitt ansikte opererat. I en av novellerna får vi följa Yunior och hans brorsa när de trakasserar och misshandlar den stackars maskbeklädda pojken och i en annan novell är det samma pojke som berättar om sin vardag. Den bästa novellen är den avslutande Negocios som också är den mest omfattande novellen. Den skildrar hur Yuniors pappa lämnar familjen i Dominikanska Republiken och tar sig till USA. Där tar han det ena skitjobbet efter det andra, lär sig engelska, och drömmer om att kunna ta dit familjen. Det är inte något smickrande porträtt av fadern som målas upp, men man får ändå förståelse för varför den fattiga immigranten gör som han gör.

Junot Díaz är en otroligt duktig författare. Han har den perfekta känslan och lyckas på ett träffsäkert och gripande sätt återge talspråk och tragiska livshistorier. Jag tycker dock inte att språket känns lika fulländat som i Oscar Waos korta förunderliga liv, och det märks att Díaz utvecklades under de elva år som det tog att skriva den boken. Precis som i ”Oscar Wao” har Díaz slängt in en massa spanska ord överallt, men till skillnad från den boken avslutas den här novellsamlingen med en ordlista. Visst är det bra att man kan förstå allt som sägs men samtidigt förstör det lite av känslan att man står utanför och bevittnar människorna som skildras. Jag gillade att man inte riktigt förstod allt i ”Oscar Wao” och att vissa ord var oförståeliga innebar att man tvingades tänka på ett annat sätt. Ungefär som när man läser romaner på ett främmande språk och inte förstår enstaka ord. Fantasin får jobba och man förstår nästan alltid vad som menas i sammanhanget ändå. Sjunk är given läsning om du gillade Oscar Waos korta förunderliga liv. Det tar inte lång tid att ta sig igenom Junot Díaz samlade verk, och den energi du lägger på hans böcker får du tillbaka mångfalt. Han är en av de mest intressanta författarna just nu och jag hoppas verkligen inte att det dröjer elva år tills hans nästa bok kommer.

Inga kommentarer: