De tio bästa barnböckerna

I samband med skolstarten har man kunnat läsa mycket om barnböcker i DNs kulturdel de senaste dagarna. De har listat de hundra bästa barnböckerna och diskuterat barnbokens betydelse. Jag tycker att det är väldigt viktigt att barn läser. Jag tror att de personer som läser böcker som barn också är de som i större utsträckning läser som vuxna. Det är nog också under barndomen böckerna är mest betydelsefulla och ger störst intryck på läsaren. De böcker man läser när man är liten är böcker man bär med sig hela livet. När jag var liten brukade mina föräldrar läsa mycket för mig och när jag lärde mig att läsa själv plöjde jag väldigt många böcker. Här listar jag de tio bästa barnböckerna. Det är böcker jag läste i åldern 7-10 år och hade stor glädje av då, och nu. Den inbördes ordningen på listan är inget att haka upp sig på, då jag anser att de flesta av böckerna är likvärdiga.

1. Trollkarlens hatt – Tove Jansson
Tove Janssons böcker, figurer och bilder har betytt enormt mycket för mig genom åren. När jag var omkring nio år läste jag alla Muminböckerna, och den som var bäst var helt klart Trollkarlens hatt. Den har allt det där som gör Tove Janssons böcker bra och speciella. Som bonus lär man sig ordet melankoli.

2. Matilda – Roald Dahl
Matilda var en av de allra första böckerna jag läste själv. Passande nog handlar den om ett litet barn som läser otroligt mycket böcker. Den är rolig och smart, och har fantastiska illustrationer av Quentin Blake (se bilden ovan). Jag läste alla Roald Dahls barnböcker när jag var liten och de är alla fantastiska. SVJ, Häxorna och Kalle och Chokladfabriken är böcker jag tycker alla barn borde läsa.

3. Alice i Underlandet – Lewis Carroll
En väldigt märklig bok som påverkade mig mycket, och grundade min smak för det bisarra och absurda.

4. Momo - eller kampen om tiden - Michael Ende
En fantastisk och intressant barnbok om Momo som bor i ruinen av en amfiteater och är ytterst bra på att lyssna på människor. Hon tvingas ta upp kampen mot tidstjuvarna som stjäl människors tid. Michael Ende har även skrivit flera andra kända, och bra, barnböcker som Den oändliga historien och Sju timmar till midnatt.

5. Det blåser på månen - Eric Linklater
En underbar barnbok som är rolig, spännande och intressant. En bok som fascinerar mig fortfarande.

6. Tordyveln flyger i skymningen – Maria Gripe
Kanske den bästa svenska barn- och ungdomsboken någonsin. Den är spännande, intressant och välskriven. Det finns en klassisk radioteater baserad på boken med bl.a. den roliga Staffan Hallerstam (han är rolig mest p.g.a. hans utseende och den sköna rösten, ni känner säkert igen honom som Bosse från Karlsson på taket).

7. Bilbo - En hobbits äventyr - J.R.R. Tolkien
Jag är idag inte speciellt förtjust i fantasygenren, men när jag var nio år var fantasy det häftigaste som fanns och Bilbo var den bästa boken jag hade läst. Bilbo är en fin och spännande berättelse, som nog lämpar sig bäst för barn.

8. Mio, min Mio – Astrid Lindgren
Även om jag läste mycket böcker som liten läste jag väldigt lite av Astrid Lindgren. Det var istället filmerna baserade på hennes böcker som gällde. Mio min Mio är en av de få Astrid-böcker jag läste innan jag såg filmen, och inte tvärtom. Det är helt klart en av hennes finare sagor.

9. Gummi-Tarzan - Ole Lund Kirkegaard
Gummi-Tarzan var den första boken jag fick i syfte att läsa den själv. Jag minns att jag inte kunde läsa när jag fick den och att det var en mindre sensation att jag läste den själv något år senare. Gummi-Tarzan är en rolig och lättläst bok, med fulsnygga illustrationer av Kirkegaard själv. Huvudpersonen Ivan Olsen var förmodligen den första litterära figur jag kunde identifiera mig med. Ole Lund Kirkegaard har skrivit flera fantastiska barnböcker och det finns också en del mindre lyckade, men roliga, filmatiseringar av böckerna. Han dog innan han ens hade fyllt 40, när han efter ett krogbesök ramlade i snön och frös ihjäl.

10. Prostens barnbarn – Eva Bexell
Eva Bexells böcker om ”prostens barnbarn” var väldigt viktiga för mig och mina bröder när vi var små. De är roliga, galna och det märks att Bexell verkligen har respekt för barn. Vi hade också kassettband där böckerna var inlästa av Margaretha Krook och de banden lyssnade vi på hundratals gånger. Mina bröder inspirerades, kanske lite väl mycket, av böckerna och kunde ha en ”Anton-sommar” där allt de gjorde (under en hel sommar!) var sådant som Anton, den yngsta, och mest speedade, av prostens barnbarn, gjorde i böckerna.