lördag 15 november 2008
De fem bästa låtarna med Simon & Garfunkel
Simon & Garfunkel har nog samma problem som The Beach Boys att attrahera unga lyssnare. Inte nog med att musiken är gammal, men den har också fått en –lite orättvis- stämpel som töntig, tillrättalagd och slät. Men precis som med Beach Boys räcker det att man hör en låt eller två för att fastna för livet. Simon & Garfunkel har en speciell plats i mitt hjärta och är ett av de tio band som jag har lyssnat allra mest på.
Paul Simon och Art Garfunkel var barndomsvänner som hade lärt känna varandra i Queens under det tidiga 50-talet. De delade samma intressen och började göra musik tillsammans. De tidiga låtarna hade tama titlar som Hey, Schoolgirl och de kallade sig Tom & Jerry. Om de inte hade bytt bandnamn så hade de garanterat haft ännu svårare att tvätta bort töntstämpeln.
Vägen till framgång var aldrig helt spikrak för Simon & Garfunkel och under de ganska få år de var aktiva var de med om många motgångar. Det tog ett tag innan duon slog igenom. De spelade in en lysande skiva, Wednesday Morning, 3 AM, som sålde dåligt. Paul Simon stack till England och spelade på pubar medan Art Garfunkel stannade hemma och fortsatte plugga. Under tiden växte Simon & Garfunkels musik till något oväntat kultigt på hemmaplan. Den legendariska producenten Tom Wilson (som producerade Dylans Like a Rolling Stone och mycket annat) insåg duons storhet och – utan att ens konsultera Simon eller Garfunkel – overdubbade han den akustiska låten The Sounds of Silence med elgitarr, elbas och trummor. Succén var ett faktum och Simon & Garfunkel återförenades för att spela in mer material. Under de kommande åren gjorde de flera fantastiska album, som Bridge over Troubled Water, och soundtracket till den superfina filmen Mandomsprovet. Motsättningar och två starka viljor ledde till att Simon & Garfunkel splittrades i början av 70-talet. De har senare återförenats några gånger och speciellt Paul Simon har gjort en enastående solokarriär. Håll utkik på Finpop efter ”De fem bästa låtarna med Paul Simon” för ett sådant inlägg kommer definitivt att komma inom en inte alltför avlägsen framtid. Som vanligt kan du se tuffa videos om du klickar på låttitlarna. Jag motiverar alla låtval på listan med ett citat från respektive låt. Citat som visar vilken lysande poet Paul Simon faktiskt är. Jag tror att låtcitaten talar för sig själva.
1. The Sounds of Silence
”And in the naked light I saw
Ten thousand people, maybe more
People talking without speaking
People hearing without listening
People writing songs that voices never share
And no one dared
Disturb the sound of silence”
2. The Boxer
”When I left my home and my family, I was no more than a boy
In the company of strangers
In the quiet of the railway station, runnin scared
Laying low, seeking out the poorer quarters, where the ragged people go
Looking for the places only they would know”
3. I Am a Rock (Fantastisk video!)
”I have my books
And my poetry to protect me;
I am shielded in my armor,
Hiding in my room, safe within my womb.
I touch no one and no one touches me.
I am a rock,
I am an island.
And a rock feels no pain;
And an island never cries.”
4. Mrs. Robinson
”Where have you gone, Joe DiMaggio?
A nation turns its lonely eyes to you
What's that you say, Mrs. Robinson
Joltin' Joe has left and gone away.”
5. Richard Cory
”He freely gave to charity, he had the common touch,
And they were grateful for his patronage and thanked him very much,
So my mind was filled with wonder when the evening headlines read:
Richard cory went home last night and put a bullet through his head.”
Det där var svårt. Jävligt svårt. Simon & Garfunkel gjorde nästan bara bra sånger, och de spelade aldrig in särskilt många skivor. Jag rekommenderar dig att skaffa hela deras katalog. Inför den stundande vintern är det precis vad du behöver för att värma dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej
Du har missat min favoritsång med S&G, nämligen Cecilia. Jag har hört att den handlar om en hund som Paul hade som barn. Ett bra djurnamn, eller hur. Skönt att du inte har den överskattade Bridgen bland de fem. Ser framemot din lista på Pauls fem bästa. Jag tror att de flesta av dessa kan du hitta på Graceland.
Eh, va? The Only Living Boy in New York är inte med? Nåväl, smaken är olika. Men — jag gillar din blogg.
Skicka en kommentar