Eastbound and Down

Danny McBride är ett jäva svin. Han är elak och osympatisk. Om han är sådan i verkligheten vet jag inte, men alla hans roller har varit riktiga svin. Danny McBride har slagit igenom stort de senaste åren. Han har gjort minnesvärda biroller i filmer som Hot Rod, Pineapple Express och Tropic Thunder. Nu har han fått en egen TV-serie där han får spela ut hela sitt register av svinigheter. Eastbound and Down är en HBO-producerad komediserie där det mesta är tillåtet.

Kenny Powers var en gång en stor baseballstjärna. Han hade pengar, berömmelse och tjejer. Han var också ett väldigt stort svin, och när karriären gick åt helvete fanns det ingen där som ville hjälpa honom. Kenny Powers har dock inte förlorat sitt självförtroende. Han jobbar ständigt på att ta sig tillbaka till toppen. Dit är det en lång väg. Det var länge sedan Kenny var i form, och med sin övervikt, hockeyfrilla och drogbruk kommer det krävas mycket innan han kan spela baseball igen.

Kenny Powers flyttar tillbaks till sin lilla hemstad. Han bor hos sin brorsas familj, och undervisar i idrott på stadens skola. Av någon anledning finns det människor i hemstaden som ser upp till Kenny. Han passar på att utnyttja dem ordentligt. På skolan finns också hans gamla high school-kärlek, som nu är tillsammans med skolans rektor. Kenny försöker vinna tillbaka hennes hjärta på de mest bisarra sätt, och kanske kommer han lyckas.

Danny McBride är inte en stor skådespelare. Han gör en roll, och den rollen gör han bra. Han verkar veta sina begränsningar, och så länge som han spelar ett stort svin verkar allt rulla på väldigt bra. Hittills har tre avsnitt visats av Eastbound and Down. Det är onekligen en rolig serie med gott om svordomar och vulgariteter. Men Kenny Powers är verkligen ett svin hela tiden. Jag saknar sympatiska drag hos honom, och även om det är kul med en serie där huvudpersonen beter sig helt fel hela tiden saknar man något att gilla hos honom. Hittills har Kenny Powers aldrig gjort något godhjärtat. Allt han gör är beräknande och svinigt, och karaktären känns väldigt endimensionell. Samtidigt tror jag att man under seriens gång kan utveckla någon slags David Brent-sympati för Kenny Powers. Han är verkligen på botten och hans patetiska försök att återuppnå sin forna framgång är trots allt lite hjärtslitande. Men då David Brent också ofta var ett svin är Kenny Powers värre på alla sätt och vis.

Eastbound and Down är, liksom nästan alla andra HBO-producerade serier, en väldigt välgjord serie. Den är snyggt filmad och de flesta av skådespelarna är mycket bra i sina roller. Den stackars brorsan som tvingas ta hand om Kenny Powers är grymt bra, liksom en underlig lärare som undervisar på samma skola som Kenny och beundrar honom väldigt mycket. Will Ferrell dyker också upp i en biroll som en bisarr bilförsäljare. Varje avsnitt börjar exakt där det förra slutade, vilket är väldigt snyggt och fungerar bra. Eftersom serien visas på HBO finns det inga egentliga restriktioner för vad som får och inte får göras. Eastbound and Down är ofta grövre än de biofilmer som Danny McBride har varit med i. Här knarkas det vilt och det finns inga gränser på de elakheter som Kenny Powers gör. Han är den mest omoraliska karaktären som jag har sett i en TV-serie på länge. Om du gillar Danny McBride sedan tidigare, alla bara vill ha en dos svinaktigt beteende, är Eastbound and Down en av vårens mest givna TV-serier.