Wavves

Shit, det här är svårlyssnat. Det gör ont i huvudet. Men samtidigt är det svårt att inte fortsätta lyssna. Melodierna fastnar och jag blir trollbunden av sången som ligger någonstans under allt oljud. Wavves är förmodligen det hippaste du kan lyssna på just nu. Eller det var det i alla fall för någon månad sedan när jag först stiftade bekantskap med Nathan Williams otroligt stenade enmansprojekt. Det är tveksamt om man klarar av att lyssna på Wavves mer än några minuter i taget. Men det låter onekligen fascinerande. Och jag tror inte det finns någon bättre musik att störa sina grannar med.

Nathan Williams är jämngammal med mig och kommer från San Diego. Under namnet Wavves gör han någon slags noisig surfrock, som inte riktigt låter som något annat. Han är extremt indie (i alla bemärkelser) och ungefär så cool som man kan vara. Hans andra skiva Wavvves (den första hette Wavves, och skillnaden i albumtitlarna är alltså det extra v:et) kom nyligen. Nathan gillar skateboards, caliestetik, oljud och att sprida sin musik på kassetter. Det är både konstigt och coolt. Wavves har uppmärksammats av superkreddiga Pitchfork och det är många ”kreddiga personer” som har uttryckt sin kärlek till Nathan Williams. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Det känns som väldigt ”svår” musik som riktar sig till de som har hört allt några gånger för mycket och vill bädda in sig i ett ohälsosamt oljud. Det är fascinerande och bitvis riktigt bra, men jag kommer förmodligen inte lyssna särskilt mycket på Wavves i fortsättningen. Kanske är jag för mesig.

Wavves gör cool musik. Jag skulle nog inte rekommendera Wavves till någon som inte är öppen för konstiga grejer. För ibland blir det väldigt konstigt. Det låter som att Nathan Williams har varit ute och åkt skateboard hela dagen och sen slappnat av med sin bong innan han har spelat in låtarna. Det är både aggressivt och punkigt samtidigt som det är flummigt och pårökt. I vissa låtar har Nathan ett sinnessjukt driv som griper tag och kastar omkull mig. Andra gånger vet jag inte vad han sysslar med. Oljudet är hela tiden närvarande. Ju mer man lyssnar desto mer kan man skala bort av alla jobbiga ljud och det som ligger därunder är ibland ganska vackert. Samtidigt riskerar man att förstöra öronen om man lyssnar på musiken någon längre stund. Även om jag inte fastnar för Wavves så tycker jag att det har varit kul att lyssna på Nathans underliga musik. Jag tycker att du också ska ta och lyssna på ett par av hans låtar. Om inte annat är det den mest distade musik du har hört på länge. Mina favoriter heter So Bored och Weed Demon, och båda går att höra på Wavves MySpace. Det är inte mindblowing, men nästan. Skruva upp volymen och dansa, det är snart vår!